måndag 27 april 2009

Fint liv?

På -sidan:

Kulturdag i skolan, och jag känner att jag har skämt ut mig nåt fruktansvärt.
Min mage gör uppror.
Jag kommer inte ihåg vad jag ska göra på skolarbetena och har inte numret till någon som vet (som att jag skulle ringt ändå..).
Allt fuckar upp sig här hemma igen. Jag känner mig ungefär som Jack the Ripper som förstör den fina örgryte-familj-idyllen.
Min mat-noja börjar smyga sig tillbaka och jag har ständigt huvudvärk/illamående.
Jag är fruktansvärt trött.

På +sidan:

Bara sju(/sex?) veckor kvar till sommarlovet.
Jag kanske har fått ett extrajobb.
Alla mina fina vänner.
Min söta tjej som alltid finns där.
Det börjar bli varmare i luften så man kan cykla, åka longboard, gå utan jacka.... m.m.
Jag blir lite starkare för varje dag.
Jag har börjat ta tag i dansen ordentligt och snart är det uppvisning!
Allt löser sig, på nåt sätt. En dag i taget.

söndag 26 april 2009

Fräknar & sol och inga skor

Jag har verkligen haft en helt underbar helg..!
Som sagt har jag haft huset för mig själv, och bara gjort saker som har känts bra för stunden. Inga måsten eller tider att passa, och verkligen ingen stress. Vädret har ju inte varit fy skam så att säga, så jag har solat en hel del och faktiskt fått lite färg också :D
Min tjej har sovit här från fredag till idag, så det har nästan varit lite som att bo tillsammans. Och jag gillar det. Vi har grillat, spelat spel, sett på TV, varit ute, träffat en vän... sovit en väldig massa har vi också gjort. Generellt tagit det lugnt bara.
Och hon fick mig att spela flöjt för henne (och lära henne lite). Det var väldigt länge sedan jag gjorde det, och jag har aldrig spelat för en person på det sättet (läs: själv) innan. Men med henne är det okej ifall jag missar toner eller måste ta om - med henne finns det inget som heter misslyckande.
Jag har slappnat av så mycket, mycket av den spänning som blir till stress, huvudvärk och dåligt minne har runnit av mig och försvunnit lång, långt bort. Känns det som just nu i alla fall. För trots att vi har arbetat hela dagen med ett arbete har jag inte för en sekund känt mig stessad. Det har faktiskt varit ganska kul; vi har gjort en plansch så det har varit en himla massa klippande och klistrande. Vilket barnet i mig älskar!

India Arie är min nya besatthet, hon har den vackraste rösten någonsin på denna jord. Många av hennes texter är så klockrena och de är alla fruktansvärt vackra.
(Till min vackraste, den här låten är din)
Läs "she" istället för he! haha

He heals me
Told him my biggest secret
And he told me four.
He smiled at me and said that makes me love more
And then he made me laugh
And I knew it was a sign
That he was a man, That I wanted in my life
And with every passing day I feel more and more of that way
He heals me
He knows the real me
heals me
He heals me
He knows the real me...
The moment that we met, he made me smile.
He has so much compassion in his eyes
I have no idea, how long he'll be here
A season or a lifetime, forever or a year
But for the first time in my life I'm not worried about the future
Because we have such a wonderful time when we're together
However things turn out, it's all right
Cause he's already changed my life.
He heals me
He knows the real me........

fredag 24 april 2009

Säg inte nä säg jää

Kvällen blev ganska underbar ändå, mot alla odds. Grillning med min favorittjej, huset för oss själva, soligt väder, kall öl och galet god mat. Hon kan laga mat, min fru.

Den här helgen är helt och hållet min att göra som jag vill med. Familjen är inte hemma så jag bestämmer helt och hållet över vad jag ska göra; när, hur, hur länge och med vem. Helt underbart, jag är fri som en fågel! Lördag ska jag dansa på kvällen, öva på koreografin, freestyling och så vidare. Kanske gå på världskulturmuseet med tjejen, kanske åka longboard, kanske göra ingenting helt själv. Kanske gå på en promenad? Det finns ingen press, inga måsten, bara jag. För hur ofta bestämmer man någonting helt själv egentligen? Det är alltid någon man tar hänsyn till och som påverkar hur man väljer. Och det är ju som det ska vara, man måste ta hänsyn till varandra i de relationer man har. Bara man inte låter det ta överhanden så man glömmer bort sig själv och åsidosätter sin egen vilja för andras. Been there, done that - det funkar inte. För att kunna ha en bra relation måste man sätta sig själv först.
Men det som är vackrast och mest värt att kämpa för är nästan alltid det som är svårast. Som vi brukar säga: "suck it up!"