Resfeber, hejhej

Hej alla. Har sitter jag pa ett hostel i Sydney, smahungrig och nervos och ensam och ska snart flyga hem. Varje gang jag ska flyga nanstans borjar jag alltid tanka en massa, oftast valdigt djupt och filosoferande och pretantiost. Och jag kanner mig alltid sa lycklig (aven fast jag ar bajsnervos) och tacksam for allt och alla jag har. Det ar nagot med att resa over halva varlden som ger en oslagbart perspektiv.

Kanner mig aldre an 20, till att borja med. Mycket mojligt att det ar sjalva ungdomen som far mig att tro att jag ar aldre om ni forstar vad jag menar, men jag har ocksa upplevt mer an de flesta 20aringar. Rest over hela varlden gor en ganska valrdsvan, och man lar jkanna sig sjalv pa ett satt som jag tror att det tar ett antal fler ar att gora om man stannar i sin hemstad.

Usch vad resfebrig jag ar. Nasta gang flyger jag inte sjalv, det ska jag allt se till!