Life will smile for you

The last Bounce igår. Jag har nog aldrig varit så lycklig i hela mitt liv. Det var en hyllning till dansen som var.. helt omöjlig att beskriva. Det finns inte ord starka nog, så därför ska jag nog inte försöka ens.

När nu projektarbetet väl är över och stressen tar ett steg bakåt finns det ingen annanstans i världen jag hellre skulle vilja vara. Mitt liv är underbart. Men som sagt, livet efter projektarbetet ser jag fram emot. Har typ glömt hur det känns. Och sen är det valborg - av det lugnare slaget med bara sköna människor, god grillad mat och kanske lite kall öl. För att inte tala om studenten, det är nedräkning nu!

Bounce's avslutningslåt:

The grass is greener on the other side
I've told some people now they know it
forget you old lawn come over to mine
take your first step and you will get there in time - it's true

life will smile for you
it's true
life will smile for you
it's true
life will smile for you

the grass is greener on the other side
someone told me she had finally seen it
it's hard to believe it before you've tried it out
she's already there she's finally home - it's true

life will smile for you
it's true
life will smile for you
it's true
life will smile for you
it's true
life will smile for you

you thought you knew it all
but let me tell you
you're not the only one by far
let's knock down all the walls
you better believe it
'cause now you know it's true

life will smile for you - it's true

I wouldn't lie for you

Gissa om jag lipade. Klockren utan att vara övertydlig, den säger allt.

Lite jävlar anamma

Vad mitt humör pendlar, det är nästan fascinerande! Ena stunden älskar jag livet och varenda människa jag ser, andra sekunden är jag bitter och irriterad,vill mest bara skjuta mig själv och stör mig på allt på två ben. Fast det är lite styrbart, vilket är ganska praktiskt. Jag kan bara välja vad jag tänker på så följer humöret med, haha. Fascinerande.

Grillkväll ikväll, ska bli mysigt. Sköna människor och ett break från allt jävla plugg. Vägrar tänka på töntiga anledningar som varför jag blev bjuden egentligen. Orkar inte tvivla på mig själv längre, vad gör det för nytta liksom? Allt att vinna, inget att förlora. Nu kör vi.

Framåt

Vår. Äntligen! Var tvungen att plugga projektarbete idag men kunde som tur var ligga i solen och lyssna på musik samtidigt. Så det var liksom helt ok ändå. Sen på eftermiddagen tog jag longboarden ner till stan för en fika med syster på uteservering i vasa och promenadmys i haga. Helt ok det med. På kvällen var jag, syster och mamma kulturella och var först på vernissage och sen på teater. Vernissagen var det ingen av oss som fattade riktigt, men det var trevligt. Teatern hatade vi dock. Det skulle vara en komedi men skådespelarna spelade över och det var nog helt enkelt inte vår humor... Mamma och jag gick och tog en drink sen och rundade av kvällen så att hela dan blev sådär helt ok ändå, trots dålig teater och obegriplig vernissage. Tjejerna ELK är grymma, what can i say.

London snart, och jag är sjukt taggad. Ska gå på marknader, klubbar, umgås med klassen och njuta av att vara ledig. Jag längtar så mycket efter att komma bort. Strosa på londons gator med mina grymma tjejer. Skaka rumpa på brittiska dansgolv och le i främmande mörker. Möta nya blickar och hålla om trygga vänner på samma gång. Kanske är det mest att komma bort jag längtar efter. Jag behöver ombyte, ett break från all ångest, förlust och stress som jag lagrat här. Lite vårvädring kanske, haha.