lördag 11 december 2010

I stand up on my own two legs yes

Ensamtid igen, och den har gangen kanns de inte riktigt lika konstigt. Faktiskt riktigt skont. Och valdigt avslappnande. Sitter och knepar och knapar med mormors fodelsedagspresent/julklapp, den kommer bli helt super! Mojligtvis sen dock... Jag ska forsoka skicka mina presenter till er alla sa fort jag kan, men de kommer antagligen bli sena. Hemskt ledsen, men ni maste nog ha en extra, minijulafton i ar! En "presenter-fran-Emma"-julafton.

Skolan gar bra, det ar full rulle med nyarsframtradandena nu. Varje larare har fixat ett framtradande med antingen sin klass eller ett urval av barn. Jag ska, som bekant, sjunga en sang fran sound of music med mina barn.(http://vtunnel.com/index.php/1010110A/3afa7717efbd854b65c78a1a51e27e3421348ab78d03f58f5d8957e029da4f9d64f3a94a61b594c9f413e37087654e3ed589459dff65f05c23256)Rektorn bad mig forst hitta en ny engelsk sang, och forst sa de julsang ocksa men tyckte inte om de sangerna jag hittade. Sen andrade de sig och sa att det inte behovde vara en julsang, och gav mig dagen efter den har sangen. Gillar deras ide av en "ny" engelsk sang! haha. Det har har, hursomhelst, inneburit att jag har fatt en massa eget ansvar eftersom Helena behover ova pa sin egen pjas med sina barn. Sa bade i torsdags och i fredags hade jag inga riktiga lektioner utan sjong den har sangen med 4-6 barn hela dagen. Chill! For det forsta fick jaag valja mina favvisungar, de allra sotaste, smartaste och goaste barnen. Och for det andra var det ingen annan larare med och kollade pa mig sa jag ovade for det mesta ca 30 minuter, lekte med dem 15, ovade 20, lekte lite till och lsutade lite tidigare sen. Och sa samma sak pa eftermiddagen. De ar sa himla smarta anda att de i princip kan den nu efter tva dagar. Ah, och jag har gjort en egen koreografi till den ocksa! Det ar en valdigt enkel koreografi med rorelser som i princip speglar texten, men de ar ju mellan 4 och 6, sa det gar inte att gora hur mycket som helst. Hoger och vanster ar inte helt enkelt nar man ar sa liten!

Och igar fick jag ANTLIGEN sett Harry Potter! Jag, Ben och Vaishali satt i en enorm biosalong tillsammans med 5 andra och vagade knappt ata vara popcorn for att det ekade sa tomt i den stora salen. Har aldrig sett en sa stor biosalong forut! Och med helt fantastiskt suround och bildkvalitet. Det ar en galet bra film, slar de andra HP-filmerna med hastlangder! Och speglar faktiskt boken riktigt, riktigt bra. Jag ggillade de kinesiska reklamsnuttarna fore filmen ocksa, de var minst sagt underhallande och gav en bra bild av kinesisk humor! Inte for att vi fattade nagot, men skrattade gjorde vi i alla fall!

Vi har ordentligt med sno har nu ocksa, andra omgangen. Nar jag kom till skolan i fredags sa Helena att hon trodde det skulle snoa idag, och jag sa att nae.. det ar nog lite for varmt for det tror jag. Tva minuter senare borjade det snoa. Helena holl pa att do av skratt... Jag borjar faktiskt tycka battre och battre om henne nu, vi har riktigt kul tillsammans och jag kanner det som att hon borjar respektera mig lite nu. Hennes engelska blir battre och battre och vi sitter ofta och pratar pa rasterna nu, om allt mojligt. Men det ar hemskt intressanta saker jag far veta, eftersom hon aldrig rest nagonstans (knappt inom Kina heller) sa har hon valdigt typiska kinesiska synpunkter, om man nu far saga sa. Jag visade henne min flygbiljett (hon hade aldrig sett en innan) och forklarade for henne vad allt betydde och hur det funkade. Vi pratar ofta om politik, jamstalldhet och kulturella skillnader mellan Europa och Kina. Jag alskar att fa veta nya saker, hur sma de an ma vara. I Kina delar gifta par aldrig upp ekonomin, tex. Darfor ser det alltid ut som att den ena (mannen) betalar allt, men den andra partens pengar ligger pa samma konto sa det ar badas. Delad foraldraledighet finns inte, och gar man i skolan far man inte vara tillsammans med nagon. Skolsystemet har ar helt vrickat; barnenn gar till skolan vid 6 och kommer hem vid 21, har ingen fritid utan gor laxor pa hela helgerna. De ar dessutom vaktmastare pa skolan och hjalper till med skottning, grasklippning osv pa skolgarden. Proven borjar vid 7 ars alder och varje skolan har ett rankningssystem dar varje elev har ett nummer baserat pa hur bra han/hon presterat pa sin prov i genomsnitt. Aven sjuaringarna har detta. Eftersom de flesta familjerna bara har rad med ett barn blir det barnet helt ackligt bortskamt, och (kanske) darfor maste lararna vara lite extra tuffa med barnen. Jag har vant mig vid det nu, aven om jag fortfarande tycker de ar onodigt harda mot ungarna.

Det ar bara 5 veckor kvar nu tills jag slutar pa Yale Kindergarten, och 7 veckor tills jag maste aka fran Kina. Jag kommer sakna sa mycket, men det kommer bli skont att komma tillbaks pa manga satt. Tror definitivt att jag kommer komma tillbaks nan gang! Livet i Sverige kanns just nu valdigt langt borta, lagenheten pa Xiaonan jie ar "hemma", och jag har vant mig vid alla vardgasrutinerna. Att ga till jobbet ar en sjalvklarhet och jag vet hur langt 2000 Yuan racker. Jag kan noog med vardagskinesiska for att ta mig fram och fraga efter enklare saker, jag kan hur bussarna gar, hur mycket en taxi hit eller dit borde kosta och jag vet nar jag blir lurad. Jag kan boka tag, hotell och biljetter till saker och kanner mig pa det stora hela ganska vuxen nu. Om man nu nagonsin blir det? Tveksamt...

Nu borjar det bli dags for en varm dusch kanner jag, den har lagenheten ar forbaskat kall! Sen lite mer julklappsfixande och sa hors vi forhoppningsvis ikvall for vart vanliga sondags-catchup? Alskar er.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar