Framtiden i sikte!

Jag kommer åka. Nu är det säkert - jag är antagen. Läste brevet från WTC fem gånger på raken med glädjetårarna rinnande samtidigt som jag skrattade och hulkade och snorade om vartannat. Jag ser fram emot det nåt så ofantligt, kan inte riktigt greppa att jag faktiskt åker...

Men en jävla tur är det att jag kom med eftersom jag inte har sökt varken utbildning eller jobb för i höst...! Jag har satsat så på det här, lagt ner själ och hjärta i ansökningsbrevet och läst på en massa om Kina och hur programmet funkar. Det känns både som imorgon och en evighet tills jag åker.

Jag är så glad!